måndag 11 augusti 2014

Funkar Flipped Classroom?

Jag vill att så många elever som möjligt ska nå så långt som möjligt i matematik och fysik. Det är den viktigaste anledningen till att jag försöker utveckla min undervisning. Om jag märker att något inte funkar funderar jag på hur det kan göras annorlunda. Därför har det varit naturligt att undersöka om mina elever, som tittar på filmade föreläsningar i förväg, lär sig mer än om jag bedrivit en mer traditionell undervisning med genomgångar i klassrummet. Den grundläggande frågan är om Flipped Classroom fungerar.

Medelmeritvärde
För att få någon som helst indikation undersökte jag, tillsammans med en student vid Karlstad universitet, våren 2013 resultaten på de nationella proven i matematik i den klass som vid det tillfället hade tittat på filmade videogenomgångar under 1,5 år. Min förhoppning var att denna data skulle bekräfta min känsla av att eleverna lär sig mer. För att kunna jämföra provresultaten och undersöka klassens progression beräknade vi vad vi kallade klassens medelmeritvärde. Om en elev fick betyget A på ett nationellt prov gav vi hen 20 poäng, B gav 17,5 poäng, C gav 15 poäng, etc. Därefter beräknade vi hela klassens medelvärde för kurserna matematik 1c, 2c och 3c och lade in resultaten i ett diagram (Diagram 1).

Diagram 1. Medelmeritvärde på de nationella proven

Jag fick en chock när jag såg att resultaten sjönk så mycket mellan kurserna. Vid en första anblick såg det ut som att filmade föreläsningar verkade direkt menligt på mina elevers resultat. Från ett medelvärde på 16,3 poäng på kursen matematik 1c hade resultatet sjunkit till knappt över 12 poäng på kursen matematik 3c. Min första reflex var att jag måste sluta med detta pedagogiska experiment och leta efter en annan väg. Men en klok kollega påtalade att vi måste göra samma undersökning i skolans parallellklasser för att alls kunna säga något om statistiken. Så vi beräknade medelmeritvärden för tre andra klasser som hade gjort samma nationella prov, men vars lärare genomfört genomgångar i klassrummet. Resultatet återfinns i diagram 2.

Diagran 2. Medelmeritvärde för fyra klasser

Även om resultatutveckling inte var identisk i de fyra klasserna var tendensen densamma i de andra som i min klass (linje A). Resultaten sjönk ungefär lika mycket i alla klasser, vilket kanske är att förvänta eftersom kurserna blir svårare. Även om det är trist att resultaten sjunker drog jag en lättnadens suck och konstaterade att mina elever åtminstone lär sig lika mycket, vilket kändes som en okej utgångspunkt med tanke på att jag ändrat min undervisning så radikalt. Men framför allt tänkte jag att metoden, som fortfarande är i sin linda, är utvecklingsbar. 

Ge råd till de nya ettorna
För att komma vidare intervjuade jag nu eleverna som "utsatts" för Flipped Classroom under 1,5 år och bad dem ge höstens nya ettor, som skulle möta filmade föreläsningar för första gången, råd om hur de skulle lyckas i sina studier. Alla elever påtalade vikten av att verkligen titta på filmerna i förväg, förstås. Men en del beskrev hur deras tittande utvecklats till att bli allt mer aktivt. Från att bara ha tittat passivt i början hade de nu börjat anteckna samtidigt som de tittade, precis som i klassrummet, och dessutom leta efter instuderingsfrågor för att kontrollera om de förstått. Föga förvånande var det dessa elever som lyckades allra bäst på de nationella proven. Så för att förmå alla i den klass som började årskurs ett följande höst att bli aktiva tittare kopplade jag frågor till varje film som också skulle besvaras i förväg. Hur detta går till finns beskrivet HÄR. Dessa frågor gjorde att jag inte bara kunde kontrollera om eleverna sett filmerna, jag kunde även se om de förstått innehållet. Det sista har gett mig en möjlighet att anpassa lektionerna efter elevernas förståelse.

Funkar det?
Strax innan julen 2013 skrev denna nya klass det nationella provet i matematik 1c och nu innan sommaren provet i matematik 2c. Detta gjorde det möjligt att göra en första jämförelse för att se om kontrollfrågor i förväg givit någon effekt. Så än en gång beräknade jag medelmeritvärdet, och jämförde med hur det såg ut två år tidigare. Se den svarta linjen i diagram 3.

Diagram 3. Den nya klassens resultat

Även i år sjönk elevernas resultat, men långt ifrån lika mycket som tidigare. Den nya klassen hade ungefär samma resultat på matematik 1c som den tidigare (linje A), men till matematik 2c sjönk medelmeritvärdet bara hälften så mycket. Den nya klassen presterade helt enkelt bättre. En naturlig invändning är att klasserna inte skrivit samma prov, varför jämförelsen skulle halta. Därför tittade vi än en gång på resultaten i årets parallellklasser. Se de streckade linjerna i diagram 4.

Diagram 4. 
Eftersom resultaten i de andra klasserna uppvisar en liknande trend som föregående klasser verkar provens svårighetsgrad vara på i stort sett samma nivå. Så kanske är det så att filmade föreläsningar i kombination med kontrollfrågor har en positiv effekt på elevernas resultat. 

Ta det med en nypa salt
Även om resultaten är intressanta måste de förstås tas med en stor nypa salt. Det finns en mängd faktorer utom min kontroll som gör att det inte går att dra några långtgående slutsatser av resultaten, därtill krävs en långt mer omfattande studie. Jag har varken tid eller resurser att genomföra en statiskt säkerställd undersökning och väljer därför att betrakta resultaten som en indikation på att det går att utveckla och förfina Flipped Classroom. Jag har trots allt kunnat se en effekt, aldrig så osäker, vilken jag tar som intäkt för att det går att förändra undervisningen så att fler elever målen. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar