onsdag 18 februari 2015

Effektmätning

För två år sedan försökte jag mäta om mina elever lärde sig mer av att titta på filmade föreläsningar i förväg istället för att jag höll samma genomgång på lektionstid. Som jag beskrivit i ett tidigare inlägg kunde jag då inte se några positiva effekter på elevernas resultat av detta omvända sätt att arbeta, men heller inte några negativa. Tendensen var densamma som i parallellklasserna som fungerade som kontrollgrupper; mina elever lärde sig varken mer eller mindre.

Diagram 1. Medelmeritvärde på nationella prov i matematik 2011-2012














Klassen som tittade på filmade föreläsningar
I diagrammet (Diagram 1)  motsvarar 20 poäng betyget A, 17,5 motsvarar betyget B osv på de nationella proven i gymnasiets matematikkurser 1c, 2c och 3c. Dessa poäng har jag kallat meritvärde och linjerna visar medelpoängen, dvs medelmeritvärdet, för fyra klasser som skrev samma nationella prov. Se mer om detta här. Linjen A i diagram 1 visar resultaten i den klass som tittade på filmade föreläsningar och som synes sjönk resultaten i denna klass i ungefär lika stor utsträckning som i de andra klasserna. Att resultaten sjunker är att förvänta när svårighetsgraden ökar, vilket den gör i senare kurser. Min förhoppning var förstås att mina elever skulle visa en annan trend men så var inte fallet.

Ett steg till
För 1,5 år sedan började en ny klass som skulle läsa samma kurser och förstås titta på filmer före lektionerna. I den tidigare klassen visade det sig dock att elever som både tittat i förväg och dessutom, på eget initiativ, svarat på bokens instuderingsfrågor uppnått höga resultat, vilket gjorde att jag för den nya klassen kopplade kontrollfrågor till varje film som också skulle besvaras i förväg. Se mer om detta här

Ny effektmätning
Strax innan julen 2014 skrev den nya klassen det nationella provet i matematik 3c, och dessförinnan hade de även skrivit proven i kurserna 1c och 2c. På samma sätt som för två år sedan beräknade jag klassens medelmeritvärden för att kunna jämföra med resultaten.

Diagram 2. Medelmeritvärde på nationella prov i matematik 2013-2014














Bättre resultat
Den svarta linjen i diagram 2 visar resultaten för den klass som både tittade på filmer och svarade på frågor i förväg. I första hand jämför jag resultaten med klassen A (den blåa linjen) som var min tidigare klass, och som diagrammet visar har tendensen i den nya klassen varit en helt annan än i den tidigare. Även om klasserna hade ungefär samma medelmeritvärde på provet i matematik 1c så skiljer det sig i genomsnitt nästan 2 meritpoäng på det nationella provet i matematik 3 c. I betyg innebär det att alla i den nya klassen har ett betygsteg högre än eleverna i den gamla klassen på denna kurs. 

Slutsatser
Egentligen är det statistiska underlaget för litet för att kunna dra några generella slutsater utifrån dessa resultat, men det är en positiv indikation på att filmade föreläsningar kan användas för att utveckla undervisningen. Samtidigt visar dessa resultat att det inte går att förvänta sig en omedelbar förbättring om man publicerar sina genomgångar på Internet; i mitt fall tog det tre år innan jag såg något som verkade bekräfta mina förhoppningar om att eleverna inte bara gillade metoden, utan också lärde sig mer genom detta sätt att arbeta. Den slutsats jag med säkerhet ändå kan dra efter tre års beprövad erfarenhet är att filmade föreläsningar och frågor i förväg i sig inte räcker - det är vad som sedan händer på lektionerna som är avgörande för elevernas kunskapsutveckling. 

1 kommentar:

  1. Tack för bra beskrivning av hur du arbetar och mäter effekter.

    SvaraRadera